Words can always come in handy when you need to speak out loud. Just a reminder.
Tänkt på flera saker ikväll, men har glömt dem längs vägen.
Just nu saknar jag en massa personer. Det känns lite ensamt. Det kanske är för att klockan är tre in the fakking night och min säng känns så långt ifrån välkomnande. Ingen där. som stör min sömn ju.
En annan sak, hur fan kunde jag ha gått så många ÅR innan jag till slut gick på en Jens Lekman spelning? Jag är inte densamma sedan i lördags. Jag påverkades så mycket, från topp till tå rakt in i hjärtat kom hans musik in. Jag är fortfarande lite skakig. Försöker lyssna på annan musik, funkar inte. Lyssnar på hans igen, sätter på spotty och söker, efter dem låtar som jag fick en klump i halsen av (Okej, jag erkänner-- jag GRÄT för att det var så fint, så vackert), inte heller samma sak. Måste ses, höras, kännas i verklighet. Blir inte samma effekt annars.
Annars då, var i London förra veckan. Träffade en bedårande björnunge som lämnat Sverige för regnigare klimat. Det var kul. True Story.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar