Förstår att en bild på en katt inte ger dig mycket i livet och ingen har sagt att det ger mig mer heller vad ska jag göra med mig själv då. skjuter upp livet så himla mycket, vad hände med jag ska visa de vad jag kan åstadkomma!!!-attityden. det är de här processerna jag inte klarar av. (mest för att jag inte kan kontrollera dem)jag skrattar lite för att det är bättre än att gråta åt att jag VISSTE hur besviken jag skulle bli på allt men ändå gav jag mig in i något otroligt fint och intressant, något som skulle ge mig lycka ett tagmen som ändå skulle göra mig besviken efter en tid och jag visste det men jag glömde men nu minns jag igen. Det börjar krypa in nu. I'M ON TO YOU!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar