Nu ska jag vara lite så där jobbig ännu en gång.
Igår kom jag hem lite out of sorts och bara var allmänt tragisk. Därefter tänkte jag på hur illa det är när jag tänker att jag inte vill träffa människor på en lång lång tid. Jag vill låsa in mig själv någonstans och inte alls prata med andra.
Just nu låter idén om en maskin som uppfyller alla ens önskningar i livet väldigt lockande. Bara för en liten stund i alla fall. Men allt kommer ändå komma omkring... så småningom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bloggen har gått in i ett helt nytt tempo nu känner jag. Det börjat hetta till nu!
Oja, definitivt.
Snart har vi chip i fingrarna istället för nycklar och pånböcker.
Skicka en kommentar